
I alla fall
är julkrubban en mycket stark symbol bara i de kristliga länderna,
framförallt de katolska, och i Italien även mer kanske, eftersom
den uppfanns här av den helige Franciskus.
Istället har
julgranen blivit berömd nästan överallt i världen och den är ett
mer neutralt tecken för julbetydelser, som kan bli delad av alla
religioner.
Julen är
symbol för fred och kärlek och vem blir inte lättad och gladare
av att se alla glänsande granar som brinner i mörkret? Man får
verkligen hopp och förtroende att allt i världen kommer att bli
bra.
Men varifrån
kommer julgranen? Varför är den så
viktig?
viktig?
Förr i tiden
var ett träd en särskild symbol för fruktsamhet och företrädde
källan till alla livskrafter. Träden kunde läka sjukdomar, och röra
i ett träd betydde att närma sig till gudar.
I den
babyloniska traditionen blev konung Nimrod målad med en grön kvist
i handen, han var tillbedd som solguden.
På en
egyptisk bild från 1400 f.Kr. står gudinnan Boet under en tall och
utdelar gåvor till fattiga människor.
För ungefär
tolvhundra år sedan tillbad det germanska folket eken. När kristendom
kom, ersattes eken av granen, därför att granar har tre punkter
och de representerar den heliga trefaldigheten. Så här kunde de
germanska folken fortsätta att dyrka sina trädandar i smyg.
Dessutom är
granen grön hela året och detta betydde att andarna aldrig lämnar
trädet och det var onyttigt att prydda det med nötter och stenar.
Människor
såg i julgranen en länk mellan himlen och jorden: trädet som ger
kunskap om gott och ont och trät i Kristi kors. Julgranen
innebär en hänvisning till det nya livet som kommer att bli framburet vid Kristus Uppståndelse.
En legend
berättar att Martin Luther promenerade i en ensam skog på
julafton och stötte på en gran.
Han tog den lille granen hem, och sedan prydde han trädet och presenterade det som symbolen för Kristus födelse. Troligen fann han ingivelse i en gammal hednisk sed.
Han tog den lille granen hem, och sedan prydde han trädet och presenterade det som symbolen för Kristus födelse. Troligen fann han ingivelse i en gammal hednisk sed.
År 1605
ställde man den första julgranen på torget i Strasbourg, och
enligt de druidiska traditioner som fortfarande var livliga i
Tyskland, England och Nederländerna, fick granar stå bara på
marknadstorg.
I de andra
europeiska länderna och i Förenta Staterna var Kyrkan mot
julgranar, därför att de var ansedda som en återkomst till
hedendom. Bara mellan 1800- och 1900- talet började man också ta in granen i huset.
I de gamla
hedniska vanorna prydde man träden för att göra dem lockande så
att andarna skulle komma tillbaks till dem. Den här tron spreds från Babylon till de keltiska grupperna.
I början var
julgranen dekorerad med äpplen, kakor och färgat papper. Sedan, när
de blev inburna i huset, använde man en bredare mängd dekorering:
ljus, frukt, sötsaker och glasspärlor.

Ljusen är
istället uttänkta av Luther. Han ville lära barnen att Jesu födelse
har burit ljus till världen. Det är en koppling mellan ljus och
komet, därför började man också att ställa ljus inför fönstren:
så att Jesus själ kunde hitta vägen under de mörka vintriga
nätterna. Bruket att tända ljus under årets mörkaste dagar fanns
redan förut för att främja solens födelse.
Nuförtiden
pryder man granen med en massa olika saker, och varje land har också
typiska bruk, som inte finns i de andra, till exempel hänger man
halmprydnader på grenar i Sverige och många hänger också
landsflaggor.
Förresten är
det några grejer som har en särskild betydelse för en person eller
en familj, och inte kan saknas på julgranen. Så händer det ofta att
på julgranen hittar man nya dekorationer och gamla med ett intimt
värde.
Glöm inte
att prydda er egna julgran. God jul till alla!
Lindas