MITT SVERIGE
Avsnitt 7
Mitt
Sveriges sjunde avsnitt
handlar om invandringen och flyktingar, ett mycket aktuellt ämne såsom idag, som
alltid. Ett fenomen som faktiskt återkommer ständigt, varje gång det finns ett
krig eller andra tragiska händelser som tvingar många att på en gång lämna sitt
hemland för att kunna överleva. Det är helt naturligt. Avsnittet visar att det
som händer idag med flyktingarna från Syrien är liknande folkvandringen som
hände på 1990-talet på grund av Balkankrisen. Då flydde också många till
Sverige. En intressant punkt som Ylva, programledaren, tar upp om invandringen
i början av episoden är att en stor skillnad mellan att vara accepterade eller
inte beror på när man kommer. Kanske flyktingarna från Balkankriget var färre
och kunde få mer hjälp.
Ylva och flyktingar från Balkan på ett gammalt foto
Däremot nuförtiden, som några intervjuade personer i
programmet säger, verkar problemet vara att flyktingarna från Syrien är för
många och resurserna inte räcker till. Avsnittet visar som exempel Fårösund, en
”trevlig och idyllisk svensk by” på Gotland, som räknar 800 invånare och har
tagit emot 200 flyktningar, med en eventuell utsikt att ta emot 400 till på en
gång. Befolkningen känner i allmänhet oro och otrygghet. ”De rättar sig inte
efter våra regler” hör vi säga, en mening som används mycket i Italien också.
En polisman i programmet andas att man kan överkomma otryggheten ganska enkelt
genom att göra saker tillsammans, att lära känna de som har redan kommit, som i
alla fall är riktiga personer och inte bara siffror. Aktiviteterna i Fårösund
organiserade för att hjälpa integrationen verkar funka bra, och programledaren
Ylva, som jobbade på en flyktingförläggning 1994, noterar att detta integrationsjobb
påminner det hon själv gjorde för mer än tjugo år sedan med flyktningar från
Balkan. Från detta kan vi förstå att flyktningproblemet ständigt är aktuellt
och det är inte realistiskt tänka att det ska upphöra, om på Balkan och
förhoppningsvis i Syrien, kriget inte slutar först.
Valeria
