Omröstningens icke-resultat är en seger, men det finns fortfarande många kor på isen i Ungern

“Vill du att EU ska kunna tvinga Ungern att acceptera att icke-ungrare placeras i landet utan parlamentets godkännande?”. Detta är frågan som ungrarna svarade på förra helgen. Den mycket debatterade omröstningen handlade om EU:s kvotsystem för att tackla flyktingars kris. Kvotsystemet delar upp flyktingar som har kommit till Italien och Grekland i olika grupper som olika EU länder måste få. Ungerns kvot är 1294 flyktingar. Kvotsystemet kritiserades av Ungerns statsminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz, ett nationalkonservativt parti som har stor makt i Ungern. Orbán kallade på en omröstning om kvotsystemet. Omröstningen dominerade Ungerns allmänna opinion i månader och hände den 2 oktober, med överraskande resultat. Bara 43,9 procent av de röstberättigade röstade och det betyder att omröstningen inte är giltig. Ändå röstade 98 procent av väljare ”nej” till frågan, vilket betyder att de inte vill att EU ska tvinga Ungern att acceptera flyktingarna. Det är svårt att förstå vad omröstningen betyder: ett fiasko eller en seger för Orbán?

Säkert är omröstningen en seger för alla som tror på ett fritt, öppet, tolerant och multietniskt Europa. Oppositionens kampanj för att inte rösta vann och det var den viktigaste, för en seger av Orbáns part kunde ha varit en förstärkning av alla rasistiska partierna i olika länder som vill avslå flyktingar. Ännu är situationen inte så klart och positiv, både för många människor har valt för att inte ta emot flyktingar och för regeringens uppförande innan och efter omröstningen var icke-tolerabel i ett demokratiskt land. 

Orbáns kampanj var otroligt rasistisk och den spridde förfalskade information om flyktingar och situationen i länder där bor många flyktingar. Det använde de sista terrordåden för att göra en rasistisk koppling mellan terrordåd och muslimsk invandring, den avbildade alla muslimer som terrorister. Human Rights Watch observerade att Orbán sa att 160.000 flyktingar ska komma till Ungern (falskt) bara för att skrämma människor. Han gjorde samma sak med sin kreativa tolkning av kopplingen mellan våldtäktsstatistik och flyktingar. Falska informationer och demagogi var Orbáns huvudkomponenter för att inte upplysa sina medborgare om situationen. 

Och det har inte slutat med omröstningen. Efter resultaten annonserades, sa Orbán att han vill ändra konstitutionen för att lagfästa omröstningen även om bara 43,9 procent av röstberättigade röstade. Idéen att det är helt okej att ändra konstitutionen för att modifiera medborgares val är inte demokratisk och det är plågsamt att en statsminister kan säga något som det. Det är klart att Ungerns situation är allvarlig och den misslyckade omröstningen inte är en slutlig seger. 

Martina Terrazzano

Nationalismen i Italien

I Italien representeras nationalismen av flera rörelser och partier. Några av dem är större och representerats i riksdagen (till exempel Lega Nord, grundat den 4 december 1989 i Milano), några av dem är mycket små (till exempel Militia, som man nästan bara kan hitta i Rom). Alla har reagerat på flyktingkrisen med rasism och alla har vuxit under de sista åren (det är något som har hänt i hela Europa, man behöver bara tänka på Sverigedemokraterna i Sverige eller Gyllene Gryning i Grekland).

Idén som karakteriserar de nationalistiska rörelserna är att Italien skulle vara bättre utan icke-Italienare och att många av Italiens problem orsakas eller förvärras av flyktingarna. 

Lega Nord är ett stort högerparti grundat den 4 december 1989 i Milano. I början var Lega Nords viktigaste mål att ge norra Italien mer självständighet från staten. Lega Nords väljare tyckte att Södra Italien förvärrade den ”bästa” delen av landet. Denna rasism mot människor som kommer från Södra Italien har fösvagats de sista åren och nu koncentrerar Lega Nord sig på flyktingkrisen. Partiledaren Matteo Salvini och viktiga medlemmar som Roberto Calderoli representerar den rasistiska ideologien av partiet och har ofta engagerad sig själva i rasistiska uppförande. Ett exempel är när Calderoli kallade Cécile Kyenge, som kommer från Kongo och var en Partito Democraticos minister, ett däggdjur. 

En annan rörelse som representerar italienska nationalismen är Forza Nuova, grundat den 29 september 1997 av Roberto Fiore. Forza Nuova definieras som nyfascistisk, även om många medlemmar inte vill använda den definitionen. Forza Nuovas idéer är ofta rasistiska och homofobiska. På punkt 3 i Forza Nuovas program sägs att invandring är ett stort problem och borde blockeras och rörelsens medlemmar är mot ett multietniskt samhälle. Förra sommaren protesterade de mot ett nyskapande projekt i Puglia. Projektets mål var att organisera besök för flyktningar på några historiska/kulturella platser i Puglia för att skapa ett nytt band mellan deras kultur och den italienska, men Forza Nuova sa att det var bara ”en semester” för flyktingarna, medan ”Italienare jobbar och inte kan inte åka på semester”. 

Casa Pound är ett annat parti som har växt de sista åren och som hade 6% av röster i det sista valet i Bolzano. Partiets medlemmar arresteras ofta för våld mot icke-Italienare eller homosexuella (en annan viktig karakteristisk av nationalistiska partier är homofobi och viljan att ”försvara” vad de kallar ”den traditionella familjen”) och några av dem var kandidater i de lokala valen.

Martina Terrazzano