Julefrid i Åbo

Julefrid i Åbo

Varje år väntar alla finländare på det här evenemanget som äger rum i Åbo kl. 12 på Julafton.

Traditionen har sina rötter längesen. Redan för tusen år sedan firades midvinterfest som kallades Jul eller Jol och under 1300-talet började man proklamera Julefrid i städerna. Denna frid innehöll en förändring av sakernas tillstånd, detsamma som händer till exempel på Karnevals tid. Efter att de hade städat, fejat och tagit sig ett julbad (idag badar man julbastu), fick tjänstefolk chans att sitta vid bordet med husbonde. Alla vara mer försiktiga med djuren: jakten var förbjuden och djuren fick extra foden. Allt skulle vara lugn och ro i stan. Med tiden dog denna tradition ut nästan överallt i Norden men i Åbo bevarades.

Från Brinkalahusets balkong vid Gamla Stortorget proklameras Julefrids budskap av Åbos kanslichef. Och när domkyrkans klockor har slagit tolv slag och kören sjungit "Vår Gud är oss en väldig borg" upplys:

I morgon, vill Gud, infaller vår Herres och Frälsares nåderika födelsefest;
och varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden,
med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira,
och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande,
emedan den, som häremot bryter samt julhögtiden
genom något olagligt eller otillbörligt förfarande oskärar,
gör sig under försvårande omständigheter förfallen till det straff,
lag och författningar för varje brott och överträdelse särskilt påbjuda.
Slutligen tillönskas stadens samtliga invånare en fröjdefull julhelg.

De som kan inte vara med i Åbo sitter på soffan och tittar på TV-programmet. Sedan 1983 visas det nämligen på TV och sen 2006 på webben för alla finländare i övriga länder. Många städer i Norden misunnar Åbo för den här traditionen.

Talet, som kallas Julefrid på svenska och Joulurauha på finska, anlänt till vår tid från medeltiden. Det deklarerar början av en period av fred som man inte kan bryta upp, annars man blir straffad eller man måste betala en bot (dyraste än annan årstids perioder). Ursprungligen skrevs målen på svenska och sedan översattes det på finska. Det autentiska pergament brann under stadselden på 1800-talet men rekonstruerades ur en magistrats minne.

Ceremonin har aldrig förändrat och varit densamma sedan 1827. Texten läs från ett nytt pergament som återskapades på 1950-talet. Sedan 1889 har talet ingen juridisk betydelse men en helt symbolisk betydelse för alla finländare. Julefrid beträktas av de mesta som sluten av alla konflikter och invigning av Julafton och alla fester. Med Julefrid söker man inre frid, glädje och gemenskap. I förfluten var syftet att åstadkomma lugn och ro under den kristna högtiden och det här syftet har förblivit hittills.

”På julafton kl 10:55 SVT2 Åbo julfred, Kalle Anka kan man strunta i... Åbo kungör julfred. Numera är Åbo den enda stad i Norden som bevarat denna tradition som härstammar från 1200-talet. Direktsändning från Åbo, en fin stad, önskar alla en god jul”, läser man i http://finskaspraketsvanner.blogspot.it/2010/12/abo-julfrid-pa-julafton-svt2-kl-1055.html.

(Kalle Anka är nämligen en anna tradition som tittas på TV på Julafton). Julafton kan vara en hektisk dag för finska familjer! Att titta på TV är bara en del av alla traditioner som man upprepar varje år.

I Åbo mötas någonting gammalt med någonting nytt: på juldekorerat torget står hundratals modiga människor ute i kallt vädret för att uppleva en helt autentisk stämning som kommit direkt från medeltiden. Medan att kören sjunger och musikband spelar blir en berörd folk av tysta besökare fascinderade av hundratals år av historia. En blyg handklappning låter man i torget: med mjuka händskar på händer applåderar den entusiastiska publiken.

Irenes