Hypnotisören

Hypnotisören, Lars Kepler

(2009)

Romanen Hypnotisören är Lars Keplers debutdeckare och den har blivit en stor succè.

Ett blodbad öppnar berättelsen: en pappa, en mamma och en liten dotter dödas våldsamt under natten medan sonen ligger nedsövd och skadad på sjukhuset. Den finlandssvenska kommissarien Joona Linna anländer snart till brottsscenen och tecknar en mental karta av scenen, som vanligt. Hans sinne för detaljer hjälper honom att förstå att den äldsta dottern, som bor långt, kan vara mördarens nästa offer. Att prata med sonen är den enda möjligheten att skydda henne. Det kan man inte göra eftersom han ligger medvetslös. Joona Linna kallar på en hypnotisör. Han heter Erik Maria Bark som desvärre har beslutat att inte längre hypnotisera. På grund av det vill Erik inte hjälpa till. Men omständigheten tvingar honom att bryta sitt löfte och hypnotisera pojken. Vad pojken säger är vitalt för utredningen. Media börjar desvärre prata om hypnotisören och därefter kidnappas Eriks tonåriga och sjuka son.

Keplers äkta stil beror på att författaren skriver korta kapitel som gör att handlingen utspelar sig mycket fortare. På grund av det kan man inte släppa boken innan man läst klart. Man avslutar alla kapitel utan att ta en stund för att andas.

Kritikerna har ofta funderat på varför deckare har blivit en sådan succé under de senaste åren. De är nämnligen inte bara populära i Norden utan också utomlands. Jag är ingen litteraturkritiker men enligt mig fascineras läsare av nordiska deckare eftersom de är så grymma och våldsamma. Brottshandlingar drabbar oväntat och slår en orörd värld där alla beter sig enligt lagen. Troligtvis tror de flesta läsarna att den nordiska miljön är synonym till trygghet. Däremot skaffar den nordiska mörka stämningen en känsla av ensamhet och osäkerhet. Men är det verkligen så? Händer de fruktansvärda mord som berättas av författarna på riktigt? Skandinavien beskrivs annorlunda än hur vi föreställer oss det. Det nordiska samhället liknar en utopidröm i vår föreställning: alla människor följer lagen och ser ut att vara toleranta mot varandra. Men det kan finnas undatag.Trots att miljön fortfarande är intakt och naturen frodas, får snön blodfläckar. Resultatet är att den mörka vintern blir den perfekta scenen för de förfärligaste morden.

Irenes