När jag tänker på
ett speciellt ställe, är köket i min dåvarande lägenhet i Uppsala i mina
tankar. Förra året, på höstterminen, var jag utbytesstudent i Sverige och bodde
i ett rum i en korridor. Jag hade sovrum och badrum, men delade kök med andra
fyra utländska studenter.
Korridoren befann sig på bottenvåningen av en ganska
gammal byggnad, som troligen byggdes på 60/70-talet. Köket var väldigt trångt
och förenat med en liten matsal, vilken också fungerade som ett vardagsrum. I
matsalen-vardagsrummet fanns ett bord, tre stolar, en 2-sitssoffa och ett soffbord.
Trots att köket var litet, där fanns allt som man behövdes: ett kylskåp, en
ugn, en mikrovågsugn, en diskbänk, en kokare och många skåp och lådor fyllda
med köksredskap, bestick, tallrikar, glass och koppar. Rummet var trångt och
litet, möblerna och köksföremålen gammalmodiga. Däremot var det ett mysigt
ställe, där jag trivdes. Efter en lång dag på universitetet fanns det inget
bättre än att laga mat och äta middag med mina korridorkompisar.
Vi kom från
olika världsdelar – Europa, Sydamerika och Asien – var en av dem har sina
maträtter. Kylskåpet innehöll flera olika ingredienser som hade olika smak och
doft. På kvällarna samlades vi i köket och matsalen, lagade mat, åt middag,
samtidigt som vi pratade, lyssnade på musik och hade kul. Det var vanligt att
träffa några av dem på andra tider också: om vi bara hade lektion på morgnarna
tillbringade vi eftermiddagarna mellan universitetsbibliotek och korridorsmatsalen,
där vi satt vid bordet för att göra våra läxor och läsa medan vi drack te. Bordet
stod framför ett franskt fönster vars fönsterkarm fungerade som bokhylla: där stod
flera begagnade böcker, både kurslitteratur och romaner. Böckerna var på olika språk och
tillhörde andra utländska studenter som hade bott i korridoren innan oss. Det
var mysigt att sitta inomhus och läsa när det var kallt utomhus. Det blåste,
regnade och snöade väldigt ofta. Jag hade aldrig sett så mycket snö förut.
Utsikten från matsalsfönstret var underbar: det fanns en fin trädgård och mitt
i den, på vintern, en stor julgran med ljus och dekor. Det var inte bara kallt
utan också mörkt: solen gick ner ganska tidigt och för att hålla oss varma
brukade vi koka tevattnet flera gånger på eftermiddagen. Jag minns hur
avslappnade ljudet av kokaren och doften av gröna teet var. Koppar och skedar,
lika som andra köksföremål var i olika modeller, färger och stilar. De flesta
var från IKEA och tillhörde nog dåvarande hyresgästerna. Själv lämnade jag ett
par böcker och köksföremål, bland annat en fin rosa kopp, både för det fanns
inte tillräcklig plats i min resväska och för jag ville lämna något mitt där,
liksom ett minne från min utbytestermin.
Korridorsköket blev en speciell plats
för mig eftersom det var en mötesplats och hade en kosmopolitisk, mysig, varm
och avslappnade stämning.
Laura
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar